Jag har alltid trott att det har berott på någon annan, att det inte är mitt fel att tillvaron är som den är.
Allt börjar alltid likadant. Sommaren får sitt slut, löven faller från träden, det blir bara mörkare och mörkare och kylan kommer smygande med snabba kliv.
Vintern börjar och det blir kallt, blåsigt, snöblandat regn och allt runt omkring börjar kännas tråkigt och helt ovärt.

Jag tar automatiskt avstånd från allt, relationerna går i kras och jag har ingen glädje kvar att dela med mig av. Dagarna går på repeat och allt känns bara trist.
Inte nog med det så beskyller jag andra för att vara tråkiga och bete sig illa.
Men i själva verket är det mig det sitter i. När man blir deppig så ser man bara det som händer med en själv.

Jag blir alltid deppig den här årstiden även fast jag inte har någon orsak till att vara deppig.
Även fast det är kallt, blåsigt, snöar, regnar osv. Så finns ju allt som betyder något runt mig hela tiden.
Min familj, mina vänner, pojkvän och arbete.

Om jag kanske bara slutar tänka på alla tråkiga iskalla dagar med snöstorm och kyla och istället riktar in mig på dom mysiga kvällarna med levande ljus, en mysig film, en massa snacks och gott sällskap.
Eller dom festliga utekvällarna på krogen med kompisar.
Tänk om jag istället tog vara på tiden och hade kul varje dag, gick med ett leende på läpparna och såg till att göra varje dag till det jag vill ha den till. då skulle allt gå mycket lättare och den mörka dystra vintern skulle vara över på nolltid.

Men som med allting annat är det svårt att bryta ett mönster, en vana man har haft hela sitt liv. SÅ känns det i alla fall för mig.


Om det är fler som känner som jag, tänk då såhär.
Börja bry dig om dig själv, skäm bort dig och börja lyssna på vad du vill och vars du vill komma i livet.
Det finns endast en person som kan förändra dig och det är Du själv.
Kör inte över dig själv, eller tryck ner dig i deppträsket. Det är bara jobbigt och onödigt.
Dom runt omkrig dig som betyder allt för dig kommer att lessna på dig och inte heller orka umgås med dig eller försöka få dig att må bättre.

Gå istället runt med ett leende på läpparna, dagarna blir vad man gör dom till.
Om du låter mörker, kyla, snöstormar och andra tråkigheter (som du varken kan hjälpa eller göra nånting åt, eftersom det är moder naturs jobb) ta över ditt liv så är du chanslös.
Låt inte sådana saker förstöra dig. DU är värd mer än så.
Går du runt och är ledsen och deppig varke dag och inte bryr dig om dig själv så kommer andra att ta avstånd från dig. För ditt beteende kommer att bryta ner andra.

Det där inlägget fick mig att låta som värsta psykdoktorn, men kände bara att jag var tvungen att dela mina tankar lite.

Lycka till! :)